Ville varna för en film som setts i samband med halloween.
"Psalm 21" heter filmen ifråga. En film som hade sådan potential, i alla fall skulle man kunnat tro detta, en film om det övernaturliga och den kristna tron, en svensk sådan film.
Det kunde ha blivit så bra är vad jag tänker i efterhand.
Tyvärr verkar man ha förlorat den chansen med dålig handling, dåligt uppbyggd teologi som inte hänger samman för fem öre och hela filmen som helhet ger bara intrycket tyvärr av att vara ett hafsverk.
En sådan detalj, nog så viktig, är att man överanvänt en effekt som ska göra det skrämmande, bubblor i huden eller hur man nu ska förklara denna effekt, så det till slut bara blir löjligt.
Hela filmen andas nästan kalkonrulle i och med hur dåligt sammanhängande allting är, tyvärr.
Filmen handlar om en präst vars far dör och han ska åka dit han levde och beundrades för sitt sätt att kunna få folk att känna Gudsfruktan, fruktan för Helvetet eld.
Här funderar man på att det kan nog bli en bra film det här, om vikten av att Helvetet existerar, men tyvärr så finns det så mycket som tar bort koncentrationen från denna fråga och man funderar om vissa av människorna är besatta, om det är spöken, själar från skärselden eller demoner som dyker upp lite titt som tätt. Tyvärr får man inte direkt några svar på frågorna.
Mest av allt vill jag bara varna för den här filmen, den hänger inte ihop för fem öre och tyvärr kan den nog inte ens tilltala otroende just på grund av dess enorma brister när det gäller teologin exempelvis men hela historien är bara absurd och filmen har ett löjets skimmer över sig.
Om man nu ändå ska se denna film vill jag då varna för en mycket störande sexscen.
tisdag 1 november 2011
söndag 23 oktober 2011
Stopp för kommersiell embryonal stamcellsforskning
"Stamcellspatent stoppas av EU" - SVT
Det är verkligen med glädje jag hörde denna nyhet om att man nu i alla fall delvis gör det mindre attraktivt att förstöra mänskligt liv för att få fram nya läkemedel och andra medicinska behandlingar. Det som upprör mest gällande rapporteringen av denna nyhet att medicinska upptäckter där man använt människor för sin forskning inte får patenteras är att man så tydligt tagit ställning för att det skulle vara en i det närmaste självklarhet att få använda ofödda människor för att bedriva forskning. Självklart bör man inte förvänta sig något mera i detta samhälle, men man inbillar sig ändå att en del i svensk media borde gilla Greenpeace även om de inte gillar kristna eller Katolska Kyrkan.
Meddelande från svenska Greenpeace: "Nu har EU-domstolen slagit fast att vetenskaplig forskning som förutsätter användningen av mänskliga embryon inte kan skyddas genom patent. Det är bra att detta tydliggörs, avslutar Patrik Eriksson."
Respekt, en katolsk organisation för livets okränkbarhet, ger bra argument för att embryon ej ska användas i forskning:
"Det är svårt att försvara människans värde vid embryostadiet på ett sätt som kan kännas relevant för forskare som vill föra sitt ämne framåt, för patienter som lider av obotliga sjukdomar och väntar på effektiv behandling eller för föräldrar till svårt sjuka barn som invaggats i förhoppningar om framtida behandlingar. I detta sammanhang kan argument mot forskning på embryonala stamceller verka abstrakta, orealistiska och bakåtsträvande. Med lite distans till de pragmatiska intressen som härskar kan man dock konstatera att vi står inför ett viktigt vägval. Här är det inte frågan om ett existentiellt ställningstagande, såsom i abort, då ett liv hotar ett annat liv eller upplevs som ett hot. Här är det inte heller frågan om ett val mellan patientens självbestämmande och samhällets ansvar, såsom i debatten om eutanasi. Debatten om stamceller gäller den mycket mer fundamentala frågan om vilket värde ska ligga till grund och bära upp alla våra övriga värden och prioriteringar. Är det respekten för livet självt eller en viss syn på liv och hälsa?
Samhället har ett gemensamt ansvar att främja bättre hälsa och livskvalitet för alla. Detta mål förutsätter dock en mer grundläggande respekt för livet utan vilken hälsa och livskvalitet är omöjlig. Utan denna grundläggande respekt för mänskligt liv står andra ambitioner eller strävanden på lös grund. Människan riskerar att själv bli en föbrukningsbar vara i de abstrakta idealens tjänst (såsom en viss föreställning om livet och hälsan). "
Värt att betona är förstås att Kyrkan inte motsätter sig allt användande av stamceller, mera information finns för den som vill veta på http://www.respektlivet.nu/web/stamceller.aspx
"Domstolen finner att en uppfinning inte kan patenteras om användningen av förfaringssättet
förutsätter antingen att mänskliga embryon förstörs eller att de används som utgångsmaterial,
även när användningen av mänskliga embryon, såsom i nu aktuellt fall, inte nämns i beskrivningen
i patentansökan." - Ett förfaringssätt som medför att ett mänskligt embryo förstörs vid utvinning av en stamcell ur ett embryo i blastocyststadiet utesluts från patenterbarhet
Det är verkligen med glädje jag hörde denna nyhet om att man nu i alla fall delvis gör det mindre attraktivt att förstöra mänskligt liv för att få fram nya läkemedel och andra medicinska behandlingar. Det som upprör mest gällande rapporteringen av denna nyhet att medicinska upptäckter där man använt människor för sin forskning inte får patenteras är att man så tydligt tagit ställning för att det skulle vara en i det närmaste självklarhet att få använda ofödda människor för att bedriva forskning. Självklart bör man inte förvänta sig något mera i detta samhälle, men man inbillar sig ändå att en del i svensk media borde gilla Greenpeace även om de inte gillar kristna eller Katolska Kyrkan.
Meddelande från svenska Greenpeace: "Nu har EU-domstolen slagit fast att vetenskaplig forskning som förutsätter användningen av mänskliga embryon inte kan skyddas genom patent. Det är bra att detta tydliggörs, avslutar Patrik Eriksson."
Respekt, en katolsk organisation för livets okränkbarhet, ger bra argument för att embryon ej ska användas i forskning:
"Det är svårt att försvara människans värde vid embryostadiet på ett sätt som kan kännas relevant för forskare som vill föra sitt ämne framåt, för patienter som lider av obotliga sjukdomar och väntar på effektiv behandling eller för föräldrar till svårt sjuka barn som invaggats i förhoppningar om framtida behandlingar. I detta sammanhang kan argument mot forskning på embryonala stamceller verka abstrakta, orealistiska och bakåtsträvande. Med lite distans till de pragmatiska intressen som härskar kan man dock konstatera att vi står inför ett viktigt vägval. Här är det inte frågan om ett existentiellt ställningstagande, såsom i abort, då ett liv hotar ett annat liv eller upplevs som ett hot. Här är det inte heller frågan om ett val mellan patientens självbestämmande och samhällets ansvar, såsom i debatten om eutanasi. Debatten om stamceller gäller den mycket mer fundamentala frågan om vilket värde ska ligga till grund och bära upp alla våra övriga värden och prioriteringar. Är det respekten för livet självt eller en viss syn på liv och hälsa?
Samhället har ett gemensamt ansvar att främja bättre hälsa och livskvalitet för alla. Detta mål förutsätter dock en mer grundläggande respekt för livet utan vilken hälsa och livskvalitet är omöjlig. Utan denna grundläggande respekt för mänskligt liv står andra ambitioner eller strävanden på lös grund. Människan riskerar att själv bli en föbrukningsbar vara i de abstrakta idealens tjänst (såsom en viss föreställning om livet och hälsan). "
Värt att betona är förstås att Kyrkan inte motsätter sig allt användande av stamceller, mera information finns för den som vill veta på http://www.respektlivet.nu/web/stamceller.aspx
"Domstolen finner att en uppfinning inte kan patenteras om användningen av förfaringssättet
förutsätter antingen att mänskliga embryon förstörs eller att de används som utgångsmaterial,
även när användningen av mänskliga embryon, såsom i nu aktuellt fall, inte nämns i beskrivningen
i patentansökan." - Ett förfaringssätt som medför att ett mänskligt embryo förstörs vid utvinning av en stamcell ur ett embryo i blastocyststadiet utesluts från patenterbarhet
onsdag 13 juli 2011
Världen idag: SD ger pro-life huvudvärk
Fann denna kommentar från en artikel i Världen idag där man belyser att Sverigedemokraterna är det enda partiet i riksdagen som driver en abortkritisk linje:
"Vad säger Guds Ord? - Av frukten känner man trädet. Kd bär det kristna namnet utan att bära frukt. Sd påstår sig vilja verka för människolivets helgd, traditionella värderingar, ett förnyat folkhem med ordning och reda, och ingen tror dem. Ett ärligt alternativ borde då vara att ta dem på orden. Vilka partier som tål tidens utmaningar och vilka som sviker kan vi inte i förväg veta något om. Att kd har svikit och svikit i val efter val, det vet vi med säkerhet. Positivt är bara att det partiet numera talar klarspråk om sin ovilja att leva upp till fotfolkets förväntningar. Värdegrunden är lika uttunnad som i, säg, folkpartiet eller centern. Goda företrädare som Tuve Skånberg och Annelie Enochson är att beklaga. De står för det som en gång var kd:s avsikter. Idag utgör de en belastning och är att betrakta som partistyrelsens gisslan. Alltid drar de väl någon röst. Att de är maktlösa har vi sett, alla vi som har ögon till att se med. "
Det tål att tänkas på för alla oss kristna.
PS. i artikeln framkommer en hel del intressant, bland annat detta: "Hon säger att abortfrågan är olika viktig för
SD:s väljare, men tror ändå att den kan ge partiet röster.
– Ja, men det är inte det viktigaste, vi vill genomföra en politik vi tror på, säger hon och uttrycker förvåning över att Kristdemokraterna ”övergivit sin hjärtefråga”."
"Johan Lundell, generalsekreterare för Ja till livet, berättar att man den senaste tiden fått flera nya medlemmar som kallar sig Sverigedemokrater.
– Vi kollar inte partitillhörighet men många berättar på eget initiativ var de står. Till en början var jag tveksam till om SD gjorde populistiska utspel i abortfrågan, men nu är det tydligt att partiet vill stå för en abortrestriktiv politik."
"Som jag ser det är problemet att bara ett parti i riksdagen vill sänka abortgränsen, det hade varit ett lika stort problem om det bara varit KD eller något annat parti."
"Vad säger Guds Ord? - Av frukten känner man trädet. Kd bär det kristna namnet utan att bära frukt. Sd påstår sig vilja verka för människolivets helgd, traditionella värderingar, ett förnyat folkhem med ordning och reda, och ingen tror dem. Ett ärligt alternativ borde då vara att ta dem på orden. Vilka partier som tål tidens utmaningar och vilka som sviker kan vi inte i förväg veta något om. Att kd har svikit och svikit i val efter val, det vet vi med säkerhet. Positivt är bara att det partiet numera talar klarspråk om sin ovilja att leva upp till fotfolkets förväntningar. Värdegrunden är lika uttunnad som i, säg, folkpartiet eller centern. Goda företrädare som Tuve Skånberg och Annelie Enochson är att beklaga. De står för det som en gång var kd:s avsikter. Idag utgör de en belastning och är att betrakta som partistyrelsens gisslan. Alltid drar de väl någon röst. Att de är maktlösa har vi sett, alla vi som har ögon till att se med. "
Det tål att tänkas på för alla oss kristna.
PS. i artikeln framkommer en hel del intressant, bland annat detta: "Hon säger att abortfrågan är olika viktig för
SD:s väljare, men tror ändå att den kan ge partiet röster.
– Ja, men det är inte det viktigaste, vi vill genomföra en politik vi tror på, säger hon och uttrycker förvåning över att Kristdemokraterna ”övergivit sin hjärtefråga”."
"Johan Lundell, generalsekreterare för Ja till livet, berättar att man den senaste tiden fått flera nya medlemmar som kallar sig Sverigedemokrater.
– Vi kollar inte partitillhörighet men många berättar på eget initiativ var de står. Till en början var jag tveksam till om SD gjorde populistiska utspel i abortfrågan, men nu är det tydligt att partiet vill stå för en abortrestriktiv politik."
"Som jag ser det är problemet att bara ett parti i riksdagen vill sänka abortgränsen, det hade varit ett lika stort problem om det bara varit KD eller något annat parti."
Etiketter:
abort,
Kristdemokraterna,
kristendomen,
människovärde,
politik,
Sverigedemokraterna
tisdag 5 juli 2011
Moder Maria
Från sidan 287 i boken "The Soul of The Apostolate" (Dom Jean-Baptiste Chautard, O.C.S.O.), 1946: "The Holy Curé of Ars sometimes ran across sinners, blinded by delusions, who relied on some external practice of devotion to the Blessed Virgin to quiet their consciences, and let them sin with greater freedoom, without fear of the everlasting flames of hell."
Fri översättning: Heliga Curé d'Ars träffade ibland på syndar, förblindade av villfarelser som förlitade sig på någon ytlig praxis av hängivenhet till jungfrun (heliga jungfru moder Maria - min notering) för att tysta sina samveten och låta de synda med större frihet utan att frukta Helvetets eviga lågor.
Hur sant ljuder inte dessa ord idag, 65 år senare?
För den ouppmärksamme vill jag bara uppmärksamma er om att många idag har en rosenkrans eller kanske ett armband med bild av heliga jungfrun, moder Maria, på sig.
Knappast är detta tyvärr för att de vill visa att de är trogna och vill följa jungfru Marias exempel som en kysk Gudsfruktande kvinna som gav sig hän helt åt Herrens vilja med hennes liv.
Nej, snarare är detta alltför ofta bara en bevis för hur perverterat vårt samhälle är, ett sätt att spotta Gud i ansiktet då man inte gör avkall alls på sitt syndiga Gudsfrånvända leverne.
Låt oss be för Sverige.
Fri översättning: Heliga Curé d'Ars träffade ibland på syndar, förblindade av villfarelser som förlitade sig på någon ytlig praxis av hängivenhet till jungfrun (heliga jungfru moder Maria - min notering) för att tysta sina samveten och låta de synda med större frihet utan att frukta Helvetets eviga lågor.
Hur sant ljuder inte dessa ord idag, 65 år senare?
För den ouppmärksamme vill jag bara uppmärksamma er om att många idag har en rosenkrans eller kanske ett armband med bild av heliga jungfrun, moder Maria, på sig.
Knappast är detta tyvärr för att de vill visa att de är trogna och vill följa jungfru Marias exempel som en kysk Gudsfruktande kvinna som gav sig hän helt åt Herrens vilja med hennes liv.
Nej, snarare är detta alltför ofta bara en bevis för hur perverterat vårt samhälle är, ett sätt att spotta Gud i ansiktet då man inte gör avkall alls på sitt syndiga Gudsfrånvända leverne.
Låt oss be för Sverige.
onsdag 18 maj 2011
Vilka värnar livet?
"I veckan har frågan om samvetsfrihet för vårdpersonal debatterats. Sverigedemokraternas inställning har varit att vårdpersonal inte ska tvingas utföra exempelvis medicinska ingrepp som t ex aborter. Nu rapporteras det om att vårdpersonal har larmat Socialstyrelsen om att de tvingas abortera levande foster som sedan kan ligga i upp till en timma och sakta dö. Med anledning av dessa händelser kommer riksdagsledamoten Julia Kronlid att ställa en interpellation till socialminister Göran Hägglund."
"Det är fruktansvärda uppgifter vi nås av om att sjukvårdspersonal tvingas bevittna hur upp till 22 veckor gamla fullt friska foster sakta dör samtidigt som de vet att om de agerar för att rädda fostrets liv så bryter de mot lagen."
"Det är djupt beklagligt att Sveriges riksdag totalt ignorerar vårdpersonalens upplevelser och vill inskränka samvetsfriheten. Jag vill också ställa frågan till Göran Hägglund om Sverige ska fortsätta ha en av världens mest liberala abortlagsstiftning där vi riskerar att abortera bort livsdugliga foster."
http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/sverigedemokraterna/pressrelease/view/sd-ifraagasaetter-abortlagstiftningen-i-interpellation-till-socialministern-635699
Det hela kommer ju efter att en sköterska slagit larm: "Det händer inte så ofta att foster rör sig, men när det väl sker är det fruktansvärt. Vi får inte göra någonting alls, det är det som är problemet. Vi brukar lägga dem på en filt eller ett täcke i sköljen där de får självdö. Vi går därifrån för vi står inte ut, säger sköterskan."
Men Socialstyrelsen som sköterskan tagit upp detta problem till, vad är då deras svar?
Ja, läs själva: "Nu har myndigheten beslutat att både dess vetenskapliga och etiska råd ska titta på problemet. Metoder för att se till att fostret inte rör sig efter aborten ska kartläggas, och deras eventuella lämplighet övervägas.
Att foster lever och rör sig är ovanligt. När det händer är det oftast vid sena aborter som utförs efter artonde graviditetsveckan.
Utomlands, och på vissa kvinnokliniker i Sverige, förekommer att injektioner ges som dödar fostret." Dagen: Abortpraxis ses över efter larm
"Problemet" som Socialstyrelsen ser det är alltså att barnet lever när man försökt döda det.
Ja, kan det bli mycket tydligare än såhär att Sverige har dödens kultur som regerar.
Tillägg: om man ska tro det Expressen skriver så verkar jag ha missuppfattat sjuksköterskan: "Aborterade foster som andas, rör sig och får självdö i sköljrummet blev för mycket för en sjuksköterska i södra Sverige.
Hon har nu fått Socialstyrelsen att se över om det går att skapa praxis för abortmetoder som innebär att fostret är dött när det kommer ut.
- Det låter ju jättebra. När jag skrev till Socialstyrelsen så var det just det jag eftersträvade, säger sköterskan, som vill vara anonym." - Expressen: Aborterade fostret andades
"Det är fruktansvärda uppgifter vi nås av om att sjukvårdspersonal tvingas bevittna hur upp till 22 veckor gamla fullt friska foster sakta dör samtidigt som de vet att om de agerar för att rädda fostrets liv så bryter de mot lagen."
"Det är djupt beklagligt att Sveriges riksdag totalt ignorerar vårdpersonalens upplevelser och vill inskränka samvetsfriheten. Jag vill också ställa frågan till Göran Hägglund om Sverige ska fortsätta ha en av världens mest liberala abortlagsstiftning där vi riskerar att abortera bort livsdugliga foster."
http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/sverigedemokraterna/pressrelease/view/sd-ifraagasaetter-abortlagstiftningen-i-interpellation-till-socialministern-635699
Det hela kommer ju efter att en sköterska slagit larm: "Det händer inte så ofta att foster rör sig, men när det väl sker är det fruktansvärt. Vi får inte göra någonting alls, det är det som är problemet. Vi brukar lägga dem på en filt eller ett täcke i sköljen där de får självdö. Vi går därifrån för vi står inte ut, säger sköterskan."
Men Socialstyrelsen som sköterskan tagit upp detta problem till, vad är då deras svar?
Ja, läs själva: "Nu har myndigheten beslutat att både dess vetenskapliga och etiska råd ska titta på problemet. Metoder för att se till att fostret inte rör sig efter aborten ska kartläggas, och deras eventuella lämplighet övervägas.
Att foster lever och rör sig är ovanligt. När det händer är det oftast vid sena aborter som utförs efter artonde graviditetsveckan.
Utomlands, och på vissa kvinnokliniker i Sverige, förekommer att injektioner ges som dödar fostret." Dagen: Abortpraxis ses över efter larm
"Problemet" som Socialstyrelsen ser det är alltså att barnet lever när man försökt döda det.
Ja, kan det bli mycket tydligare än såhär att Sverige har dödens kultur som regerar.
Tillägg: om man ska tro det Expressen skriver så verkar jag ha missuppfattat sjuksköterskan: "Aborterade foster som andas, rör sig och får självdö i sköljrummet blev för mycket för en sjuksköterska i södra Sverige.
Hon har nu fått Socialstyrelsen att se över om det går att skapa praxis för abortmetoder som innebär att fostret är dött när det kommer ut.
- Det låter ju jättebra. När jag skrev till Socialstyrelsen så var det just det jag eftersträvade, säger sköterskan, som vill vara anonym." - Expressen: Aborterade fostret andades
torsdag 12 maj 2011
Samvetsfriheten
Från Ja till Livets facebooksida: "Så skämmigt! Med 271 röster för och 20 röster emot (sd), medan 18 avstod (kd) emot röstade Riksdagen för att Sverige ska arbeta för att "förändra" Europarådets resolution som ger vårdanställda reservationsrätt av samvetsskäl. Nu arbetar Ja till Livet för högtryck med att informera Europa om Sveriges oförmåga att förstå hur viktig samvetsfriheten är."
Ja, jag vet inte riktigt om man behöver säga så mycket mera än att "Krist"demokraterna än en gång har visat att de inte står för kristna värderingar och vilka som är beredda att ta över istället för att försvara kristna värderingar i den svenska politiken.
Dagen: Vårdpersonal får inte hänvisa till sitt samvete
Dagen: ”Beklagligt att riksdagen inte bejakar den grundläggande rätten”
Ytterligare information från Dagen: "Det är beklagligt att Kristdemokraterna inte reagerade, när jag som är helt ny gjorde det. Men jag är glad att ni står upp för samvetsfriheten gemensamt med oss.
I sitt anförande sa hon också:
- Sverige som ska vara förebild när det gäller mänskliga rättigheter vill inte införa rättigheterna om samvetsfrihet."
Ja, jag vet inte riktigt om man behöver säga så mycket mera än att "Krist"demokraterna än en gång har visat att de inte står för kristna värderingar och vilka som är beredda att ta över istället för att försvara kristna värderingar i den svenska politiken.
Dagen: Vårdpersonal får inte hänvisa till sitt samvete
Dagen: ”Beklagligt att riksdagen inte bejakar den grundläggande rätten”
Ytterligare information från Dagen: "Det är beklagligt att Kristdemokraterna inte reagerade, när jag som är helt ny gjorde det. Men jag är glad att ni står upp för samvetsfriheten gemensamt med oss.
I sitt anförande sa hon också:
- Sverige som ska vara förebild när det gäller mänskliga rättigheter vill inte införa rättigheterna om samvetsfrihet."
torsdag 5 maj 2011
Vad gör KD på "pride"?
Man kan faktiskt börjar med att fråga sig, vad står de där bokstäverna för.
Ja, ni vet, KD.
KnasDemokraterna kanske.
Det vette tusan om det inte är så trots allt.
För hur kan annars ett parti som påstår sig värna om familjen nu ta över facklan för att bränna ned grunden som samhället står på, d.v.s. synen om att familjer är samhällets grundstomme (ty utan mamma och pappa blir det inte heller några barn, d.v.s. nya medborgare)?
Erik Slottner fäller en avslöjande kommentar på sin blogg: "Det här året skulle jag ha fått förklara varför vi tillsammans med Sverigedemokraterna var det enda riksdagspartiet utan representation."
Personligen ser jag det som en direkt uppmaning till alla Sveriges kristna att faktiskt rösta på Sverigedemokraterna. Så varför inte lyssna på Erik Slottner?
Låt oss göra så.
Från Sverigedemokraternas hemsida: "Det höga antalet skilsmässor och ett allt starkare ifrågasättande av varje barns rätt till en mor och en far riskerar att förstärka känslan av otrygghet och rotlöshet hos många av våra barn."
Detta blogginlägg är förstås en reaktion på att Kristdemokraterna i Stockholm tänker delta aktivt i "firandet" av "pridefestivalen".
Lukasevangeliet 23:34: Men Jesus sade. »Fader, förlåt dem; ty de veta icke vad de göra. Och de delade hans kläder mellan sig och kastade lott om dem. --
Dagen: KD på plats på Pridefestivalen
Fria Tider: KD laddar upp inför Pride
Ja, ni vet, KD.
KnasDemokraterna kanske.
Det vette tusan om det inte är så trots allt.
För hur kan annars ett parti som påstår sig värna om familjen nu ta över facklan för att bränna ned grunden som samhället står på, d.v.s. synen om att familjer är samhällets grundstomme (ty utan mamma och pappa blir det inte heller några barn, d.v.s. nya medborgare)?
Erik Slottner fäller en avslöjande kommentar på sin blogg: "Det här året skulle jag ha fått förklara varför vi tillsammans med Sverigedemokraterna var det enda riksdagspartiet utan representation."
Personligen ser jag det som en direkt uppmaning till alla Sveriges kristna att faktiskt rösta på Sverigedemokraterna. Så varför inte lyssna på Erik Slottner?
Låt oss göra så.
Från Sverigedemokraternas hemsida: "Det höga antalet skilsmässor och ett allt starkare ifrågasättande av varje barns rätt till en mor och en far riskerar att förstärka känslan av otrygghet och rotlöshet hos många av våra barn."
Detta blogginlägg är förstås en reaktion på att Kristdemokraterna i Stockholm tänker delta aktivt i "firandet" av "pridefestivalen".
Lukasevangeliet 23:34: Men Jesus sade. »Fader, förlåt dem; ty de veta icke vad de göra. Och de delade hans kläder mellan sig och kastade lott om dem. --
Dagen: KD på plats på Pridefestivalen
Fria Tider: KD laddar upp inför Pride
lördag 23 april 2011
Lampljus
Skapelsen.
I begynnelsen skapade Gud himmel och jord.
Och jorden var öde och tom, och mörker var över djupet, och Guds Ande svävade över vattnet.
Och Gud sade: »Varde ljus»; och det vart ljus.
Och Gud såg att ljuset var gott; och Gud skilde ljuset från mörkret.
Och Gud kallade ljuset dag, och mörkret kallade han natt.
Och det vart afton, och det vart morgon, den första dagen.
(Första Mosebok (Genesis), 1 Kapitlet, 1-5)
Ljuset är oftast något vi tar för givet, särskilt nu när våren har kommit till oss här i Sverige efter en lång vinter (närmare sex månader av snö har jag fått det till). Med det ljuset som våren för med sig följer också en värme. Ljuset som vi har under dagtid ute är något som vi tar för givet ofta. Lampljuset kan ibland också vara något som vi får på köpet i och med att det kanske redan är lampor tända om vi befinner oss i någon lokal som flera använder, exempelvis en arbetsplats.
Men de få gånger det oväntat sker ett strömavbrott blir vi utan ljuset från lamporna och plötsligt får vi en inblick i hur beroende vi är av strömmen som i sin tur omvandlas till ljus som hjälper oss att inte vackla i mörkret.
Inte lika självklart är det att vi behöver ett inre ljus inom oss för att inte vackla runt och kanske slå oss på något i mörkret eller i värsta fall kanske till och med lyckas slå ihjäl oss själva på grund av något som vi inte såg på grund av mörkret.
Det är det den här bloggen kommer handla om, ljuset, men också mörkret.
Mörker är frånvaro av ljus.
Jag som skriver är en konvertit till Katolska Kyrkan, romerska riten och blev upptagen i Katolska Kyrkans fulla enhet 22.3.2008, alltså på påskafton för tre år sedan så det är på dagen tre år sedan jag blev fullvärdig medlem i Katolska Kyrkan, kort och gott: katolik och därmed som jag ser det fullt ut kristen.
I begynnelsen skapade Gud himmel och jord.
Och jorden var öde och tom, och mörker var över djupet, och Guds Ande svävade över vattnet.
Och Gud sade: »Varde ljus»; och det vart ljus.
Och Gud såg att ljuset var gott; och Gud skilde ljuset från mörkret.
Och Gud kallade ljuset dag, och mörkret kallade han natt.
Och det vart afton, och det vart morgon, den första dagen.
(Första Mosebok (Genesis), 1 Kapitlet, 1-5)
Ljuset är oftast något vi tar för givet, särskilt nu när våren har kommit till oss här i Sverige efter en lång vinter (närmare sex månader av snö har jag fått det till). Med det ljuset som våren för med sig följer också en värme. Ljuset som vi har under dagtid ute är något som vi tar för givet ofta. Lampljuset kan ibland också vara något som vi får på köpet i och med att det kanske redan är lampor tända om vi befinner oss i någon lokal som flera använder, exempelvis en arbetsplats.
Men de få gånger det oväntat sker ett strömavbrott blir vi utan ljuset från lamporna och plötsligt får vi en inblick i hur beroende vi är av strömmen som i sin tur omvandlas till ljus som hjälper oss att inte vackla i mörkret.
Inte lika självklart är det att vi behöver ett inre ljus inom oss för att inte vackla runt och kanske slå oss på något i mörkret eller i värsta fall kanske till och med lyckas slå ihjäl oss själva på grund av något som vi inte såg på grund av mörkret.
Det är det den här bloggen kommer handla om, ljuset, men också mörkret.
Mörker är frånvaro av ljus.
Jag som skriver är en konvertit till Katolska Kyrkan, romerska riten och blev upptagen i Katolska Kyrkans fulla enhet 22.3.2008, alltså på påskafton för tre år sedan så det är på dagen tre år sedan jag blev fullvärdig medlem i Katolska Kyrkan, kort och gott: katolik och därmed som jag ser det fullt ut kristen.
Etiketter:
Katolska Kyrkan,
kristen,
lampljus,
ljus,
mörker
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)